onsdag 4 juli 2012

Ett sista inlägg

Det är Elin som skriver igen. Idag har vi haft begravning för vår älskade Lina. Eftersom ni alla är så underbara och stöttande bad Stefan mig att skriva en sista gång på Linas blogg.

Tiden fram till idag har gått upp och ner för oss alla, vissa dagar går bättre och vissa dagar går sämre med många jobbiga och svåra tankar. Det är tur att vi har varandra och att barnen finns runtom oss, dessa härliga underbara barn som lever i nuet!

Idag var som sagt begravningen, det värmer mer än ni anar att det kom så otroligt många till kyrkan för att hedra Linas minne. Det var nästan fullsatt och det rann många tårar.

Jag blev så varm i hjärtat när jag kom in i kyrkan och såg de helt otroligt vackra blomsterarrangemangen som bästa Camilla hade gjort. Camilla gjorde även Linas bukett när hon gifte sig, så valet av blommor var lätt, samma som då. Jag vet att Lina skulle ha älskat det!



Vi hade valt ut två sånger som en fantastiskt duktig tjej sjöng, den första var Lalehs låt "Vårens första dag" och den andra var "Utan dina andetag". Jag älskar dessa sånger och gruvade mig för att höra dom idag, trodde aldrig att mina tårar skulle ta slut. Man kan nästan tro att det var Lina som skrev vårens första dag, för det beskriver verkligen hennes kamp. Hon var inte rädd för att dö men hon ville inte lämna sin familj och sina vänner, hon ville vara med!

Det var många som gick fram till kistan för att ta ett sista farväl och lägga dit en blomma. Jag känner att jag vill dela med mig av barnens perspektiv, Linas pojkar satt och fascinerades över högen av blommor som växte och växte, "snart ramlar det", "snart!" Till slut höll det på att hända men en hand var snabbt där och ordnade till det. Men jag kan nästan se framför mig hur barnen skulle ha ställt sig upp och skrattat om det hade hänt. Barn är barn, tack och lov för det! Kom på mig själv att fokusera på blomhögen och just då kändes det inte lika tungt.

Efter kyrkan hade vi minnesstund med närmaste familjen. Vi åt smörgåstårta och princesstårta. När jag var med Lina i Umeå pratade hon mycket om tårtan som de hade på deras bröllop, hur god den var och att hon skulle vilja äta den igen. Tyvärr hann hon inte det, därför kändes det helt rätt att ha just den tårtan idag. Lika god och fin som då!

Trots en väldigt tung och ledsam dag var det otroligt mycket kärlek i luften!

Jag vill att ni ska veta att vi alla, Stefan och barnen, våra föräldrar, Robert med familj och min familj är så otroligt tacksamma för ert enorma stöd, både när Lina levde och tiden efteråt! Alla fina ord och kramar värmer långt in i själen.

Tack för alla fina blommor som fanns på begravningen och de som vi fick i samband med Linas bortgång!

Ett stort tack till alla som har skänkt pengar, både till cancerfonden och till blodforskningsfonden, Umeå pg. 90 04 38 - 3. Tillsammans kan vi hjälpa forskarna att komma på ett botemedel mot denna fruktansvärda sjukdom!









Nu startar ett nytt liv för oss, ett liv utan Lina. Men hon kommer alltid att vara med oss i våra hjärtan och vi ser henne varje dag i guldklimparna Melwin, Elliot och Milton.

                                                       Tack för allt du har gett oss Lina!
                                              Vi älskar dig och saknar dig så otroligt mycket!


18 kommentarer:

  1. Så fint hon fick det! Hon lär vara mycket stolt över er alla. Kram till er alla och tack att ni delade med er av denna tunga dag. Kramar till er alla från Martina från Öland

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig Elin det kändes verkligen som om det var Linas tankar och ord som vi fick höra idag när tjejen sjöng Vårens första dag. Den texten har från och med idag fått en helt ny betydelse för mig. Minnet av Lina.
    Det var en vacker avslutning och minnet av Lina kommer jag alltid att bära med mig.
    Lilla Milton kommer också säkert på sitt sätt påminna mig om hans mamma i vår vardag tillsammans.
    Många kramar till dej Elin som delat din och din familjs svåraste dag på länge och till dej Stefan som nu ska kämpa vidare ensam utan en älskad hustru och mamma till Melwin, Elliot och Milton.
    Vila i frid Lina
    Kram till er alla Berith

    SvaraRadera
  3. Tack för att vi fick vara med idag och ta farväl till Lina.
    Precis som du skriver Elin så kändes det som att sången var skriven av Lina själv.
    "Låt mig vara, låt mig vara lite till. Jag är, jag är inte beredd att gå än. Låt mig finnas, låt mig finnas lite mer. Jag är, jag är inte beredd att dö än, inte än."
    Prästen sa ju också några tänkvärda ord i slutet: "Döden får inte sista ordet"
    Det om något visade verkligen alla barn som var där, både det du beskriver om Linas pojkar inne i kyrkan, och även utanför strax efteråt.
    Tack än en gång! Hans o Kicki

    SvaraRadera
  4. Så fint skrivet Elin. All kärlek till er och Linas familj.

    SvaraRadera
  5. Vilka vackra och kloka ord! Fäller en tyst tår och tänker på er alla! Kram! <3 / Jennie

    SvaraRadera
  6. Vilka fina ord från dig Elin och vilka vackra blommor Lina fick på sin sista resa tänker på er alla var rädda om er/kramar Sophie

    SvaraRadera
  7. En STOR STOR kram till Er som är kvar.

    SvaraRadera
  8. Den fina bilden på LInas lilla familj utstrålar ett stort hopp om framtiden även om önskan naturligtvis hade varit att Lina suttit där också.
    Varma hälsningar
    Marie

    SvaraRadera
  9. Den sista bilden gör så ont. En person fattas. Samtidigt är den så oerhört vacker. Lina finns i alla pojkarnas hjärtan. Genom dem lever hon vidare. STOR kram till er alla. Gråt, skrik, skratta om vartannat. Låt sorg och glädje gå hand i hand. Livet är sannerligen inte rättvist.

    SvaraRadera
  10. En stor styrkekram till er alla! Ta hand om er! Kram.

    SvaraRadera
  11. Tänker på er så mycket. Var inte på begravningen men förbi kyrkogården dagen efter .... såg alla fina blommor och nu läst den fina sången ... som påminner om Lina. Alltid tänkt att Lina skulle klara sig, ville det...finner inga mer ord...Jätte kram till er alla!!/ Anki

    SvaraRadera
  12. Så vackra blommor till en vacker mamma, fru, syster och dotter <3. Med tårar i ögonen skickar jag en stor kram till Linas fina familj. Ta hand om er!

    SvaraRadera
  13. Så LITEN en människa är i unniversum, på jorden, i europa, i Sverige, i norra Sverige... men ett så STORT tomrum den lilla människan lämnar efter sig!!! Jag tänder ofta ett ljus för alla oss som saknar någon. Jag önskar alla "Linas fina" allt gott mitt i er stora saknad och hoppas att ni orkar läka i hop era sakna och sorgesår väl vart efter tiden går... kraft och ork vill jag skicka till er mitt i allt ni nu måste bearbeta och ta itu med...
    /B-1an en blogg följare.

    SvaraRadera
  14. Linas alla kära,

    Tänker på er varje dag och hoppas att ni tar hand om varandra så gott ni kan. Minns att sorg och skratt och glädje går hand i hand. Ta det som det kommer. Där är barn väldigt bra lärare, som har förmågan att leva i nuet.
    Underbara Lina är befriad från sina plågor och jag är säker på att hon vakar över er allihopa, hennes käraste.
    Du skrev så vackert om Linas begravning, tack för att ni delade mer er!

    Jag önskar er fler och fler lätta dagar, läkning och kärlek. Vad som än händer så kommer ni aldrig att glömma Lina, ni alla som hade en stund på jorden tillsammans.

    Önskar er allt gott och sänder många kärleksfulla tankar till er alla.
    Aina

    SvaraRadera
  15. det här är så otroligt hemskt börjar gråta jag har träffat lina några gånger jag kommer inte riktigt ihåg för jag varr liten men var lina dagis fröken? om hon va det så kommer jag ihåg henne men annars vet jag inte. Jag tycker det här är tragiskt det finns inte ord som beskriver hur tragiskt sånt här är. Men jag hoppas ni sköter om varandra väll efter bortgången ge alla barnen en kram från mig även fast ni inte vet vem jag är. Saknad!<3

    SvaraRadera
  16. Hej Elin! Jag har också förlorat min syster 2012, i spridd bröstcancer. Känner så starkt att jag vill ha kontakt med någon som har varit med om samma sak. Om du är intresserad av samtal så kanske vi kan höras på mail?

    MVH

    Sörjade syster, 30 år

    SvaraRadera
  17. Tittar in här ibland och tittar på de fina bilderna, läser inläggen och minns Lina utifrån bloggen, då jag aldrig träffade henne. Jag hoppas verkligen att allt är bra med er, även om vissa dagar är tyngre än andra.

    Hälsningar från Stockholm

    SvaraRadera
  18. Ett år har gått - varvet runt en gång...
    Jag hppas att make, söner och övriga nära funnit ert eget sätt att finna er tillrätta i tillvaron utan Lina. Det tar tid!!
    Varmaste kramar från Uppsala.

    SvaraRadera